onsdag 27 mars 2013

Internationella möjligheter!

Är du intresserad av internationella frågor? Har du upplevt hur häftig scouting kan vara tillsammans med deltagare från olika länder? Vill du möjliggöra för fler scouter att åka på äventyr utomlands? Har du idéer på hur vi kan öka det internationella innehållet på hemmaplan?

Just nu söker Scouternas internationella grupp och Scouternas arrangemangsgrupp nya engagerade personer som vill vara med och bidra till att fler scouter får en upplevelse utöver det vanliga!



Internationella Gruppen
Internationella gruppen är en nystartad grupp på central nivå inom Scouterna som är ansvarig för att möjliggöra internationella upplevelser för svenska scouter. Internationella upplevelser kan tillhandahållas i eller utanför Sverige; genom vardagsverksamhet eller via särskilda aktiviteter. Internationella gruppen jobbar för att se till att fler blir medvetna om möjligheterna som finns och för att öka internationella beståndsdelar inom scoutprogrammet. Vi delar med oss av berättelser om internationella upplevelser, och hjälper till att koppla ihop svenska scouter med utländska scouter som vill träffas eller kommunicera.

Internationella Gruppen söker 2 personer ansvariga för Information och Kommunikation samt 2 personer som är ansvariga för Utbyten och Möten. Läs med på Scouternas hemsida och sök ett av våra ideella uppdrag!

Arrangemangsgruppen
Scouternas arrangemangsgrupp är en av Scouternas centrala arbetsgrupper vars uppgift är att utveckla och stödja arrangemang inom Sverige och ute i världen för alla Sveriges scouter. Scouternas arrangemangsgrupp rekryterar och utbildar ledarteam, följer och stödjer teamen i planeringen, samt utvecklar nya och befintliga arrangemang. Varje gruppmedlem kommer med hjälp av sin patrull att stötta arrangemangsteam med praktisk kunskap och erfarenhet för att teamet ska få de bästa förutsättningarna för att skapa ett fantastiskt arrangemang.

Arrangemangsgruppen söker flera Arrangemangsledare för sommaren 2014, medlemmar till Arrangemnagsgruppen samt en kommunikationsansvarig. Läs mer på Scouterna hemsida och sök ett av våra ideella uppdrag!

torsdag 14 mars 2013

Emelie besökte en skola i Thailand

Jag och min familj var på semester på en ön Koh Jum i södra Thailand. En liten mysig ö med håliga grusvägar, ett djungeltäckt berg och i den lilla fiskebyn några få restauranger och en skola. En dag hade vi åkt förbi skolan och jag hade sett att det var aktivitet i vad som såg ut att vara små klassrum. Sedan tidigare visste jag att scouting är en del av skolan i Thailand och tänkte därför att det kanske fanns en möjlighet att få vara med på ett Thailändskt scoutmöte. Bara det att scouting är kopplat till skolan fick mig att ana stora skillnader i hur man bedriver scouting i Thailand och Sverige och det gjorde mig nyfiken. Efter att ha klivit in i lärarrummet samma eftermiddag och efter att ha kommunicerat med läraren på väldigt begränsad engelska kombinerat med en hel del kroppspråk förstod han att jag också var en scout som kommit för att ta del av deras scouting.

Nästa dag kom jag på eftermiddagen som avtalat och jag möttes av nyfikna blickar från både barn och andra lärare på skolan. Jag kom i min svenska scoutskjorta och scouthalsduk för att visa tydligt att jag också var scout, precis som dom och för att jag också ville visa något från ”min scouting”. Mycket riktigt lockade den annorlunda scoutskjortan nyfikna barn som pekade, viskade och skrattade åt mina färgglada märken. De försökte även säga saker till mig på Thailändska, men jag kunde inte mycket mer än at svara med ett leende.

Det visade sig snart att det hade blivit ett missförstånd dagen innan när jag frågat om jag fick vara med på deras scoutmöte, tydligen så hade barnen ledigt från studier (och scouting) den dagen men rörde sig ändå på skolgården iförda skoluniform. Ja, kommunikationen var som sagt ett problem och jag förstod nog aldrig riktigt hur det hela hängde ihop. Men läraren, som även var skolans rektor och scoutledaren verkade inte bry sig om att barnen hade ledigt, han visslade i en pipa över skolgården, ropade några rappa ord och snart hade ett 60-tal barn samlats, pojkar och flickor i 8-12 års åldern. De ställde upp sig snyggt i fina led och jag själv var hela tiden tveksam på min roll i det hela. Jag hade ju bara kommit för att se vad de gjorde på ett scoutmöte, nu var all uppmärksamhet riktad åt mig, precis som att jag förväntades göra något speciellt.

Jag började med att presentera mig själv på engelska och lät läraren översätta. Jag försökte även berätta lite om var jag kom ifrån och avslutade med att prata lite om min scoutskjorta och mina märken då det verkade ha hade varit det mest intressanta. Hur mycket av det jag sa som gick fram vet jag inte, men den där nyfikenheten bland barnen fanns där hela tiden kombinerat med en väluppfostrad respekt för talaren, den vuxne, utlänningen eller hur de nu valde att se mig.


Efter min presentation tog läraren snabbt kommandot och snart började de sjunga olika ramsor, och visa tillhörande danser som de övat in. De var verkligen duktiga och det syntes att läraren var väl uppskattad bland barnen. Han hade sån pli på barnen samtidigt som han vid flera tillfällen fick barnen att skratta och göra livliga utrop. Som ledare var han aldrig överlägsen barnen utan hela tiden som en i gruppen som såg alla och som såg till att allt stod i sin ordning, ett beundransvärt ledarskap. Jag är lite bitter över att jag inte kan minnas hans namn nu i efterhand.

De gjorde även en lek som jag fick vara med i, en lek som gick ut på att sjunga och klappa samtidigt som man skulle bilda olika stora grupper beroende på hur många fingrar läraren höll upp. Efter det sa jag att jag också hade en lek att visa. Det blev ”Tibitansk-Bisonoxe-Elefant”, en lek som vi gjort i min scoutkår så länge jag kan minnas som är en form av ”Underhökens-vingar-kom” men att alla måste springa var gång och tagarna måste säga det långa namnet när de tar. ”Tibitansk-Bisonoxe-Elefant”, var dock för långt och svårt så vi döpte om det till ”Chang” som betyder Elefant på Thailändska. Barnen var stormförtjusta, leka var definitivt bland de bästa de visste. Och extrakul blev det när tagarna var tvungna att springa runt som elefanter och göra roliga ljud.

video

Efter lekar, danser, sånger och mycket skratt ville jag tacka så mycket för besöket. Det gjorde jag genom att lära dom den svenska ”Tack-melonen”, som är så otroligt smart och bra. Genom att bara visa, gestikulera och göra ljud av kärnorna som spottas ut förstod de precis. Den tyckte de var rolig att göra och vi gjorde den flera gånger om. Ja, jag tror bestämt att det var ”Biiig Watah-Mellon” som gjorde störst intryck från den vita västerlänningen den dagen.

Efteråt delade jag ut godis som jag köpt med till barnen, det var väldigt populärt… och jag fick även visat lite bilder på scouting hemifrån. De hade även en del bilder att visa mig. Jag fick se allt från pioneringsbyggen, scouter som gjorde lekar i vattnet och några filmer på uppträdanden från en festival de hade haft i byn bara några dagar tidigare.

Ja, trots det att jag fann en hel del skillnader och fick se många nya sidor av scouting den dagen fanns det mycket jag kände igen, som sammanlänkade oss som scouter.

Innan jag lämnade skolan sa jag den vanliga artighetsfrasen, ”I hope to meet you all again” - Och jag hoppas verkligen att jag kommer på återbesök till Ban Koh Jum School en dag i framtiden.


/Emelie Blondin

fredag 8 mars 2013

Glad Internationell Kvinnodag!

Med anledningen av Internationella kvinnodagen kan du idag, den 8 Mars, genom vår världsorganisation World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) chatta med unga kvinnor och flickor runt om i hela världen!

Chatten kommer pågå i 24 timmar med start kl 11.00 (svensk tid) idag och avslutas den kl 11.00 i morgon, lördag. Från 8 olika tidszoner kommer det finnas 8 unga kvinnor som leder samtalen och diskussionerna om flickors utbildning, våld mot flickor och unga kvinnor, jobbmöjligheterna för kvinnor, kvinnligt ledarskap och unga kvinnors deltagande i planeringen av vår framtiden.  

Alla ideér och förslag som kommer upp under chatten kommer sammanställas och lämnas över till regeringar, företag, institutioner, allmänheten och individuella personer för att försöka skapa;

"The World We Want for Girls" - Världen vi vill ha för alla flickor
The World We Want for Girls!

Varje samtal pågår i 3 timmar och handlar om något av de olika ämnena som vi nämnde tidigare. Du får möjlighet att både lära dig mer om ämnet, komma med dina synpunkter och reflektioner samt diskutera lösningar och förslag på förbättringar. Samtidigt kan du lyssna på andra experter och gäster som också kommer prata om dessa frågor.

Efter varje samtal kommer ambassadören för den Internationella kvinnodagen lämna över till nästa ledare och ta med sig alla dina synpunkter och förslag och samla ihop dem en "Action Plan".

Alla åsikter kommer sedan användas för att diskutera finansiering av olika kvinnoprojekt, för att trycka på regeringar att prioritera flickor och unga kvinnor i samhället samt arbeta med samarbetspartners för att skapa nya projekt och program som hjälper unga kvinnor på många plaster i världen.

Din röst behövs! Så följ med i diskussionerna och bjud in dina vänner också!

Här kan du läsa mer om programmet och hur du gör för att Vara med i en 24 timmar lång chat!

torsdag 7 mars 2013

Rapport #10 från Sara var volontär på Our Cabaña i Mexiko

Hej, nu är jag hemma och nästan återhämtad, om jag nu någonsin kommer bli det helt och hållet? Fick just höra att jag säger ”vi brukar” om det som jag gjort i Mexiko. Så helt hemma är jag nog inte ännu, även om det ser ut så när man ser mig.  Har varit med om så mycket nytt på så kort tid. Det jag lämnat kvar är ungefär samma som det jag tagit med mig hem, nya vanor, tankar och idéer. Det känns bra.

Det har varit många långa arbetsdagar, mycket tålamodsprövande och frustration, men ändå mer glädje och kärlek. Det bästa var att få ägna så mycket tid, tjugofyra timmar om dygnet i nästan tre månader, till scouting. Men också att få lära känna Mexiko som land, dess traditioner, mat och kulturer. Att få möjligheten att möta så många olika personer, alla engagerade för samma sak men på så olika sätt är också något som jag kommer ha starka minnen av.



Sista morgonen på Our Cabaña steg jag upp kl 04 för att underlätta tidsomställningen på hem vägen, för att lättare kunna sova på planet från Toronto(byte) till Köpenhamn. Det blev ett gott resultat. Vid 05 steg även Flurina upp för att laga frukost med mig och sedan umgås de sista timmarna innan jag åkte. Till frukost åt vi egentillagade tortilla, bakade på mjöl från blå majs, egen guacamole och churros. Churros smakar ungefär som våfflor, men degen friteras. Det var de bästa och färskaste churros vi ätit. Efter frukost gick vi upp en bit på joggingspåret för att se på vulkanen Popocatépetl, den syns bäst därifrån precis innan solen stiger och skiner på den. Efter frukost gick vi upp en bit på joggingspåret för att se på vulkanen Popocatépetl, den syns bäst därifrån precis innan solen stiger och skiner på den.


Väl i Sverige passade jag på att hälsa på min familj i Skåne. Min önskan om mörkt bröd med ost som har smak och mjölk till uppfylldes. Jag kommer att sakna, Mexiko, Cuernavaca, Our Cabaña och de som finns kvar där väldigt mycket. Men idag såg jag tre små mexikanska avokados i en liten butik här hemma, då kände jag mig nästan ”som hemma”. Det var stort nog för mig att skicka in ansökan, men att jag blev antagen och åkte förvånar mig fortfarande. Jag är glad att det blev som det blev.

onsdag 6 mars 2013

Grüsse!

Jag heter Karin Bergman och förra våren gjorde jag något helt fantastiskt. Jag jobbade som volontär på WAGGGS flickscoutcenter Our Chalet i Adelboden, Schweiz.

Det hela började väl egentligen för ett och ett halvt år sedan. Jag hade fått reda på att jag hade fått jobbet som ”Resident Volunteer” på flickscoutcentret Pax Lodge i London. Under fem månader jobbade jag med helt otroliga människor från hela världen. Jag lärde mig otroligt mycket och växte som person. Innan jag hade jobbat på Pax Lodge hade jag ingen aning om vad WAGGGS var eller att det fanns fler världsscoutcenter. När Sally Thornton, den dåvarande World Centre Managern på Our Chalet i Schweiz kom på besök, berättade hon om att de sökte fler volontärer till Our Chalet till våren 2012. Så jag tänkte ”jag har ju inget för mig under våren” och sen sökte jag. En månad senare hade jag fått jobbet. Jag skulle åka och jobba som Our Chalet assistant mellan mars 2012 och maj 2012.

Så den 28 februari satt jag på flyget på väg till Schweiz och den lilla skidbyn Adelboden (där de har en världscupbacke!). När man har bott i Skåne i princip hela sitt liv, kan ni kanske förstå vilken skillnad det var att komma till alperna. Att se alla dessa berg och fantastiska vyer är något av de häftigaste jag varit med om.


Jag anlände till Our Chalet, som består av ett antal väldigt typiska schweiziska trähus på en höjd av ca 1300 m.ö.h. Det första jag fick göra var att träffa de volontärer som jags kulle spendera tre månader med. Där var två tjejer från USA, Carly och Stefanie, en tjej från Singapore, Putri, en tjej från England, Eve, och en tjej från Skottland, Rachael. Det var dessa tjejer i slutet av min vistelse blev några av mina bästa vänner.

Som Our Chalet assistans jobbar man med att städa, bädda sängar, laga mat och hålla i aktiviteter. Aktiviteterna som vi höll i kunde t.ex. vara att gå en kortare halvdagshajk med snöskor, eller gå en endagshajk till den lokala träsnidaren, som är relativt känd i området. Vi höll också i alla kvällsaktiviteter som ”swiss night” där man lärde gästerna allt om Schweiz genom quiz och andra roliga aktiviteter och vi hade även lägerbål utomhus, som var hur mysigt som helst. Det var otroligt roligt att lära sig massor av nya lägerbålssånger och ramsor från hela världen. Det var även kul lära ut svenska sånger som t.ex. muggebigge och huvud, axlar, knä och tå. Ni anar inte vad svårt det är att uttala för vissa!

Då våren inte är en av de mest upptagna säsongerna på centret fick vi mycket tid att hitta på roliga saker tillsammans, och vi lärde nog känna varandra mer än vad man kanske gör under sommarsäsongen. I mars var skidsäsongen fortfarande igång och självklart tar man då tillfället i akt och åker skidor i alperna (skidor fick vi dessutom hyra gratis genom centret!). Vid långa lunchraster stack vi ofta ut och åkte pulka eller gick in till den lokala byn (vilket i och för sig tar ca 30 minuter, då man måste gå ner och sen upp med en höjdskillnad på 100 meter).

Under våren handlar det också mycket om att förbereda för sommaren och under två veckor i april fick vi extra hjälp till detta under de så kallade ”Ready Steady Go Weeks”. Vi hade då ca 20 andra tjejer från bl.a. Korea, Slovenien, Egypten, England, Kanada, Irland och Venezuela som hjälpte oss med allt från att tvätta fönster till att röja undan träd från en stor storm vi hade.

Efter tre månader på Our Chalet i Schweiz har jag ätit ost och choklad i mängder jag inte trodde var möjliga, jag har åkt skidor i alperna, jag har gjort canyoning där man tar sig ner från en flod/fors genom att hoppa och använda sig av naturliga rutschbanor, jag har vandrat upp till en höjd på 2546 m.ö.h., jag har byggt en igloo, jag har lärt mig om andras kulturer och om hur viktig organisationen WAGGGS är och sist men absolut inte minst har jag fått vänner för livet!

Efter min tid på Our Chalet åkte jag över till andra sidan berget och jobbade som ”short term staff” på Kandersteg International Scout Centre under sommaren, men den historien tar vi en annan gång…

/Karin Bergman